Gothcon 2018: En överväldigande upplevelse

Förra helgen arrangerades spelkonventet Gothcon för 42:a gången i Göteborg. För mig personligen blev det dock det allra första besöket på arrangemanget. Jag tänkte här försöka ge mig på den enorma uppgiften att sammanfatta upplevelsen.

Inledningsvis var det tänkt att jag skulle sitta med på en SVT-panel om rollspel på fredagskvällen, men det blev ändrat i sista minuten. Och tur var väl det, för efter att ha suttit bakom ratten i nästan tio timmar mellan Gävle och Göteborg var jag allmänt mör och halvdöd.

Det hindrade dock inte mig och mitt sällskap från att ta en sväng runt Hvitfeldtska gymnasiets alla byggnader och vrår när vi väl anlände på kvällskvisten. Som sagt var detta mitt allra första Gothcon ever, och det första intrycket var både imponerande och överväldigande.

Vart man än tittade fanns spel av olika slag. Brädspelsrum, rollspelshörnor, bofferträning och Maffia-turneringar trängdes med spelauktioner och inspirerande spelutvecklare. Det tog oss hela kvällen att ens få en någotsånär överblick över vad som ens fanns att se.

Jag lyckades även komma över två böcker jag länge velat ha: ”Jorges Bestiarium” och grundregelboken till rollspelet ”Vampire: the Requiem”. Det är inte första gången jag köper dem, men den här gången ska jag ha dem kvar.

Men det var lördagens aktiviteter som vi hade peppat mest inför, och därför såg vi till att komma i säng i åtminstone halvgod tid för att inte vara helt avdöda nästa morgon.

Det hjälpte inte så värst mycket.

När klockan ringde på lördag morgon kände jag mig fortfarande som en zombie efter bilfärden. Efter några snoze-tryckningar repade jag mig dock, och efter en snabb hotellfrukost skyndade vi tillbaka mot Gothcon.

Vi skulle nämligen spela mega-gamet ”Watch the Skies”, och inte som vilka roller som helst: Vi hade säkrat platserna som spelets pressansvariga: ”Global Network News… and facts” (GNN).

Jag skulle kunna försöka sammanfatta spelet i text, men jag tror att rörlig bild ger en bättre känsla för vad det handlar om. Så här kommer en liten videosammanfattning:

(Om videon inte dyker upp kan du hitta den här)

Efter Watch the Skies var vi alldeles exalterade, hypade och dödströtta på det där sättet som man bara blir efter att ha gjort något otroligt kul i sex intensiva timmar.

Vi begav oss därför till skolans huvudbyggnad och varvade ned genom att sätta oss i publiken vid en av de stora spelauktionerna som hölls under konventet. Brädspel, rollspel, Warhammer-figurer och allehanda fantasyböcker auktionerades ut i flera timmar – inte sällan till absurt låga priser.

Medan mitt sällskap var sysselsatt med att ropa in högvis av brädspel plockade jag fram datorn och gjorde klart den sista planeringen inför rollspelsäventyret jag skulle spelleda senare under kvällen. ”Polisbuss 14” hade jag döpt det till, och stämningstexten var följande:

”Lördag natt. Stockholm sover. Plötsligt brusar komradion till i polisbuss 14. Ett par kollegor behöver omedelbar förstärkning vid vad de trodde var ett enkelt störningslarm. Sedan bryts anropet plötsligt, och linjen är död. Polisbuss 14 rycker ut, ovetandes om att den här natten kommer att förändra allt.”

Rollspelet var faktiskt grundanledningen till att jag ens åkt till konventet. Jag hade nämligen lovat att bidra med en aktivitet till nördfeministerna Nätverket Leias rum på Gothcon, och valet föll på att spelleda eftersom det är en av mina favorithobbies.

Regelsystemet jag använde var White Wolfs ”New World of Darkness”, men själva handlingen var helt egenskriven.

När det väl var dags dök två spelare upp, vilket var färre än jag räknat med men faktiskt det perfekta antalet jag inte vågat hoppas på. (Tre spelare är enligt mig ultimat, men två och till och med en spelare fungerar precis lika bra). Och vilken duo det blev sen! En av spelarna var faktiskt MyoGamings egen Alexandra Jauhiainen.

Jag ska inte spoila äventyret, utifall jag får för mig att köra det fler gånger eller kanske till och med publicera det någonstans. Men jag kan avslöja att det blev väldigt lyckat, och alla inblandade (inklusive jag själv) hade fantastiskt roligt – även om inte alla karaktärerna överlevde natten.

Vi blev klara någon gång efter midnatt, men satt kvar och efter-pratade flera timmar efter det. När vi väl skiljdes åt var jag mer zombie än levande, men det var det värt.

Söndagen blev en lugn dag, där vi drog ned på konventet en sväng och browsade runt medan de olika grupperna, arrangörerna och spelutvecklarna plockade ihop sina prylar.

Vi hittade flera rum som vi på något sätt lyckats missa tidigare, och hann som tur var med att kika på även dessa innan allt hunnit packas ihop.

Jag hade den stora turen att få träffa och prata med författaren Sofi Poulsen, som glatt visade sina fina fantasyböcker för barn.

Jag kan verkligen rekommendera er att kolla in både hennes böcker och rollspelet Sagospelet Äventyr (vars värld böckerna bygger på) – speciellt om ni har yngre familjemedlemmar som tycker om drakar, prinsessor och magi men kanske inte är tillräckligt stora för D&D ännu.

Därefter fick jag en demonstration av Mattias Dristigs/Vildhallons kortspel ”NätTrollz!”, som beskrivs som ”Partykortspelet för internetkrigare, offerkoftor, foliehattar och övriga konspirationsteoretiker”. Jag blev verkligen helt såld på det träffsäkra konceptet, för att inte tala om de roliga korten som alla lyckades ringa in olika välkända aspekter av nätkulturen.

Korten ”Halmgubbe” och ”Logical Fallacy” delar lek med bland andra ”Söt kattunge” och ”Matbild”, och utgör tillsammans en helt underbar helhet. Det fanns inte tid att testa spelet, men jag blev väldigt sugen på att skaffa det så småningom. Jag kan ge er en mer utförlig recension när det väl sker.

Jag fick även en snabb kik på skattletarbrädspelet ”Bakdûr” från samma utvecklare, som just nu crowdfundas på Kickstarter. Brädspelet hör ihop med ”Sagospelet Äventyr” och ser väldigt lovande ut.

Det har dessutom ett väldigt aktivt och medvetet genus- och inkluderings-tänk. Majoriteten av karaktärerna är tjejer, och personer med olika hudfärg finns representerade i spelet.

– Jag vill även få in karaktärer med olika funktionsvariationer i framtida projekt, berättar Mattias Dristig.

Spelmagasinet Fenix var också på plats i samma rum, och som tur var hann jag med att kika in även där. Slutligen fick jag en liten trevlig pratstund med utvecklarna bakom rollspelen ”Dunder & Drakar” samt ”QuestCore”, som båda låter väldigt lovande.

Det var med ett visst vemod vi sedan knatade ett extra varv genom området och kunde konstatera att Gothcon var slut för den här gången. Rummen som bara timmar tidigare myllrat med brädspelare, rollspelare och pysselsugna barn var plötsligt tomma, tysta och stängda.

Det kändes lite som att någon hade skjutit igen dörren till Narnia, medan vi snopet stod kvar på utsidan.

Men misströsta icke; nu börjar nedräkningen till nästa upplaga av konventet – och i maj har vi ju faktiskt Lincon att se fram emot.

Snipp snapp snut, så var denna sammanfattning slut.