Andra(s) Perspektiv, rollspel för arbetsplatsen

PkByrån är ett konsultföretag som hjälp av föreläsningar och kurser vägleder företag och organisationer att utvecklas och bli mer inkluderande i sin kommunikation, verksamhet och rekrytering. De har nyligen börjat använda ett verktyg som har grunden i min favorithobby – rollspel!

Rollspelet Andra(s) Perspektiv låter en deltagare reflektera över hur livet kan se ut från ett annat perspektiv än det hen är van vid. Detta är något som rollspel är väldigt bra på, eftersom kärnan i en rollspelsupplevelse är just att gestalta en karaktär. Spelet är inte till för den allmänna marknaden utan är tänkt att spelas på arbetsplatser ledda av en konsult, för att utveckla personalens förmåga till empati och förståelse. Jag och Melika här på Myogaming har fått testa en spelomgång ledd av Hannah Lemoine på PkByrån (tillsammans med en tredje spelare utifrån).

Vi fick börja att slå fram våra karaktärer med hjälp av tärningar, systemet är uppbyggt på slumpen så att vi inte ska kunna välja något vi redan är trygga med, och det är ytterst osannolikt (men inte omöjligt) att få fram någon som inte tillhör någon minoritet alls. Poängen är ju trots allt att uppleva saker utanför normen vi är vana vid. Det är dock inte helt poänglöst att någon i gruppen får spela just en priviligerad karaktär för att belysa kontrasten i de olika livsupplevelserna. 

Jag slog fram en judisk transman i 50-årsåldern, något typiskt att jag, en transperson som redan är djupt insatt i transfrågor, skulle slå fram en karaktär som är trans. Men jag blev mycket överraskad över tankeställaren jag fick trots att informationen jag fick inte alls var ny. Som transkvinna har ju min upplevelse varit åt motsatta hållet och när jag fick reflektera över min bakgrund och historia fick jag en större medvetenhet och förståelse för mina transbröder som jag inte upplevt tidigare när jag bara hade vetskapen utan upplevelsen. Jag har naturligtvis inte UPPLEVT deras resa men jag leddes till att reflektera över den på ett givande och ögonöppnande sätt.

Sedan leddes vi igenom en rad vardagsscenarion där vi fick reflektera över hur vi som våra karaktärer känner, reagerar och tänker över vad vi upplever i de olika situationerna. Vi hjälper varandra och diskuterar när något blir klurigt och vi kommer alla till en djupare förståelse för hur komplex livet som människa kan vara. Vi har mycket att vinna på att ge upp illusionen om att vi själva tillhör någon sorts norm och allt som vi inte känner igen är fel och avvikande. För hur tärningarna än landar när ditt liv gör dig till den du är förtjänar du fortfarande kärlek, respekt och mänsklig värdighet och om fler personer ute i världen fick den insikten kanske det skulle bli lättare att vara just människa.

Andra(s) Perspektiv har sin grund i traditionella rollspel men det här inte som Drakar och Demoner, du ska inte ut och rädda världen, skaffa episka vapen eller ens interagera med andra karaktärer. Det här ska trots allt vara tillgängligt för personer som aldrig ens funderat över att prova rollspel och kanske till och med blir avskräckta med det performativa elementet i spelets konst. Detta betyder inte att gamla rollspelsrävar som jag inte har något att hämta här, som jag beskrev ovan överraskade jag mig själv med tankeställare som belyste skuggor i min förståelse som jag inte hade insett fanns. Jag känner att jag blev en lite mer empatisk person och det i sin tur leder till att jag har blivit lite bättre på den formen av rollspel jag älskar mest.

Vi har fått prata med Hannah Lemoine på PkByrån som också skriver för nyhetsmagasinet syre och har varit en av de drivande krafterna bakom Andra(s) Perspektiv. Vi passade på att ställa några frågor.

• Jag jobbar mycket med 6e-klassare och tycker något sådant här skulle kunna gynna dem mycket, har ni några planer på att utveckla en version för ungdomar också?

Vår primära målgrupp är arbetsplatser och organisationer, så vi har medvetet inte haft barn och ungdomar i åtanke i just denna version, men allt är ju möjligt! En lärare som gått en spelledarutbildning hos oss skulle definitivt kunna spela detta med 6:e-klassare också, med lite anpassningar. 

• Vem fick idén till spelet och hur gick det till?

Det var jag! Det var för några år sedan när jag skulle hålla en utbildning för en organisation som hade bett specifikt om att få begreppet “intersektionalitet” förklarat för sig. Jag använde en 10-sidig tärning som metafor för att förklara att vi alla har olika förutsättningar men att det inte är alla aspekter av en människa vi kan se, och sedan eskalerade det snabbt därifrån. Eller ja, snabbt och snabbt, det tog väl två år av utformning, testspelande, proof reading, rådfrågande hos grupper med tolkningsföreträde, ännu mer utveckling, layout… och nu är vi äntligen klara. Det känns nästan overkligt. 

• Vad är något du lärt dig när du arbetat med utvecklingen av spelet?

Jag har lärt mig jättemycket! Bara att ta fram all informationen om varje enskild aspekt som man kan slå fram har varit otroligt givande. Först och främst har jag väl dock lärt mig hur omöjligt det är att till punkt och pricka förstå alla andras perspektiv – men att det inte heller alltid behövs, så länge det finns grundläggande empati. 

• Vad är några av utmaningarna ni har mött under processen?

Att hela tiden checka oss själva för omedvetna fördomar eller normativa formuleringar. Vi arbetar ju med det dagligen, men det är verkligen en process som behöver jobbas med aktivt, speciellt i ett material som ändå har som syfte att skapa inkludering. Bara en så enkel sak som att besluta om i vilken ordning olika saker ska presenteras har stötts och blötts i flera omgångar.

• Vad har du fått för feedback från spelare, både normativa och icke-normativa?

Hittills nästan uteslutande positiv feedback från spelare! En del har varit väldigt skeptiska till själva konceptet, men ingen som faktiskt spelat det har tyckt att det varit negativt eller att det exotifierar eller spelar på fördomar. Den feedback vi fått mest av är att det verkligen fungerar som en ögonöppnare gällande hur otroligt många perspektiv det faktiskt finns som man aldrig tänker på, och att oavsett vilken karaktär man slår fram så finns den personen på ett eller annat vis i verkligheten också. 

• Något som hände under din favorit-session?

Åh alla sessioner har varit favoritsessioner, det händer alltid något som är helt fantastiskt. Men det finns två händelser som jag alltid kommer minnas från några av de första gångerna vi spelade med riktiga kunder och fortfarande var lite osäkra kring om det skulle ha den önskade effekten. Den första är den ganska unga kvinnan som medan hon slog fram sin karaktär plötsligt började gråta för att hon fick en slags overload av insikten att alla de här människorna finns på riktigt, och sen fortsatte gråta lite då och då under resten av dagen. Den andra var två mycket seriösa och affärsmässiga kvinnor som jag var väldigt osäker på om de skulle gilla spelets utformning eller ej. När de under tiden de skulle fördjupa sina karaktärer plötsligt satt mycket allvarliga och tittade på sina telefoner istället för att som de andra samtala och resonera tänkte jag bara “ok shit jag har verkligen tappat dem, de tycker verkligen att det här är så fruktansvärt dåligt”. Men jag svalde känslan av nederlag och gick fram till dem för att höra om det var nåt jag kunde hjälpa dem med – och då visade det sig att de hade suttit och googlat om olika aspekter av sina karaktärer för att de skulle bli så bra som möjligt! De var superengagerade, men på sitt eget vis. 

Och, eftersom det här är en spelsajt, några spelfrågor.

• Vilka/vilket rollspel har format dig som spelare, och på så sätt inspirerat ditt arbete med Andra(s) Perspektiv?

Drakar och Demoner -91, helt klart. 

• Har dina erfarenheter i rollspelshobbyn givit dig några ögonöppnande upplevelser av samma slag som ni vill uppnå i Andra(s) Perspektiv? 

Well. Den har ju helt klart fått mig att reflektera över hur väldigt gärna fantasyvärldar vill dras mot en oerhört ojämställd medeltidsstereotyp där kvinnor och män har helt olika förutsättningar. Liksom, drakar, magi, orcher – inga problem att fantisera fram! Men en värld utan ojämställdhet och sexism? Alldeles för orealistiskt! *eyeroll*

• (uppföljning på förra) Var det spelarna och spelledaren som uppmuntrade detta eller hjälpte spelets system till med den upplevelsen?

Lite både ock. Nu har jag ju förvisso mest spelat rollspel ihop med cismän, och tråkigt nog inte spelat rollspel nästan alls de senaste fem åren, men jag har förstått av mina mer aktiva rollspelande vänner att nyare rollspel inte håller lika fast i gamla trötta könsroller, så det var ju skönt ändå.

• Beskriv en av dina bästa rollspelupplevelser.

Vi spelade en skräckinspirerad Dungeons & Dragons-kampanj som pågick i flera år, och spelledaren var en förbaskad mästare på att piska upp en kuslig stämning och spela de hemskaste NPC:er, och hade vid ett tillfälle trängt upp oss i ett hörn med en odöd/halvdöd/lite oklart ung mjölnardotter som blivit galen och malt sina bröder till mjöl och när hon gjorde ett utfall hoppade jag verkligen rent fysiskt in bakom ryggen på en annan (lite modigare) spelare och skrek och höll för öronen. Hahaha kanske en konstig bästa spelupplevelse men det var så intensivt och adrenalinet bara flödade. Hur häftigt som helst. 

• Bästa rollspelet.

Det får nog bli Drakar och Demoner ändå pga klassiker. Ska dock verkligen försöka börja spela Ur Varselklotet innan året är slut, det verkar vara en stark utmanare! 

• Bästa TV-spelet.

Final Fantasy 7 Remake. Och Portal, både 1 och 2. När kommer nummer 3 egentligen? Kom nu. 

• Har du något mer du vill hälsa våra läsare?

Vi har givetvis redan funderingar på att utveckla Andra(s) Perspektiv till en version som även riktiga rollspelare kan uppskatta och spela hemma, så om någon är intresserad av att vara med i den utvecklingen, exempelvis för att skriva äventyr eller räkna ut ett himla smart regelsystem, maila mig på hannah@pkbyran.se! 

Du kan läsa mer om spelet på PkByråns hemsida.