Total War – Krigsföring i antikens Kina

Creative Assemblys nyaste del i den långvariga serien Total War återvänder återigen till Asien. Den här gången reser vi till antikens Kina, under tiden efter Handynastins fall – de tre kungadömenas period.

Perioden är skildrad ur den kontemporära boken Krönika, över de tre kungadömena, som i sin tur är en samling biografier över de viktigaste personerna under den här perioden. Den senare historiska romanen Romansen, om de tre kungadömena, baserar sig på denna text och det är dessa två texter som Total War: Three Kingdoms följer.

Det är också utifrån dessa två texter man gör ett viktigt val då man börjar spela. Om man vill spela ett mer realistiskt spel där generalerna är normala dödliga människor kan man välja Records. Är man mer intresserad av den mer fantasifyllda och heroiska delen i TW är Romansen ett alternativt spelläge.

Det är ett nytt koncept som verkligen ändrar på hur spelet känns och vilka strategier som kan användas. Det är också ett enormt bra sätt att hålla kampanjerna färska. Eftersom det finns en stor blandning av olika generaler och krigsherrar att välja mellan, där alla har sina egna personligheter och fokusområden, har man verkligen valmöjligheter.

Antikens Kina var ett enormt kungadöme i samma storlek som hela romarriket och kartan man spelar på är lika imponerande. I grund och botten är den administrativa delen av spelet samma gamla Total War, men även här finns det en del små förbättringar och effektiviseringar. Det måste nämnas att Creative Aassembly verkligen lyckats med att standardisera användargränssnittet utan att offra innehållet.

Då det finns enormt detaljerade karaktärer som alla interagerar med varandra behövs också information om dessa förhållanden och denna information presenteras på ett både visuellt och informativt sätt. Det känns stundvis som en levande berättelse, speciellt då man följer historiska händelser. Man kan givetvis följa sin egen väg också och spelet reagerar verkligen bra om man väljer att göra det.

Karaktärerna är också ditt kungadöme, där man tidigare har spelat som ett helt land, alternativt en faktion inom ett rike. Det ändrar inte nämnvärt på spelet rent mekaniskt, även om saker som tronföljd och allians spelar mycket större roll. Är man oförberedd och ens krigsherre förlorar en duell kan det orsaka en dominoeffekt som störtar hela riket. Lojaliteten och vänskapen mellan dina karaktärer är lika viktigt, och spelet understryker verkligen detta med små dialoger och historier vid passliga tillfällen. Råkar man ha två generaler som ogillar varandra är det också fullt möjligt att det förr eller senare bryter ut ett inbördeskrig mellan dessa. Även detta ger en bild av en levande värld.

Spelar man romansversionen av spelet är dina generaler och karaktärer verkliga monster när det kommer till strid. Det finns en mängd olika klasser av hjältar, vissa bättre på närstrid medan andra bättre på att hjälpa på avstånd. Karaktärer som fokuserar på närstrid kan enkelt hålla en port eller bro ensam mot hela arméer av vanliga soldater.  För att jämna ut detta kan man anta utmaningar till duel som frambringar varierande efterföljder. Då de karaktärerna som är bra på att strida mot normala trupper inte nödvändigtvis är bra på dueller skapar detta en helt ny dimension strategi.

Man kan ha upp till tre av dessa generaler och hjältar i sin armé och till skillnad från tidigare spel så kommer de med sina egna trupper – upp till sex valfria grupper av soldater. Då dessa soldater bara kan existera med sin general finns även där en del strategiska val som måste göras. Generellt är arméerna något mindre än i tidigare spel på grund av detta. Det är också värt att nämna att det för första gången är möjligt att ha kvinnliga generaler, vilket historiskt är helt korrekt.

Visuellt är Total War: Three Kingdoms lika vackert som tidigare och större strider är lika mäktiga som de alltid har varit. En negativ sak som kan vara besvärligt, speciellt om man inte är bekant med tidsperioden, är att faktionerna och den enorma mängden karaktärer kan vara svåra att hålla reda på. Då diplomatin är mycket viktig är man illa tvungen att veta vem som är vem. Varje krigsherre har sin egen flagga och varje faktion sin egen färg, men dessa är ofta otydliga och tyvärr väldigt lika varandra.

Då man spelar kampanjen kan datorn ibland göra riktigt dumma val, även på svårare svårighetsgrader kan det vara väldigt enkelt. Orsaken bakom det här är främst på grund av att vissa historiska händelser, dödsfall och krigsförklaringar följs även om de kanske inte passar ihop med den versionen av händelser man själv spelat fram. Det är självklart också möjligt att en sådan händelse förstör dina planer totalt, men då dessa inte skiljer från kampanj till kampanj blir de snabbt enkla att planera runt och förbereda sig för.

I det stora hela är TW:TK ett enormt bra tillägg i en tidigare utmärkt spelserie och det är också roligt att få besöka en helt ny och unik miljö, med allt vad det innebär.