Kingdom Hearts 3 – allt vi har väntat på?

Kingdom Hearts har nu nått det sista kapitlet i ”Dark Seeker”-sagan. Spelserien startade för arton(!) år sedan som en crossovertitan mellan Disney och Final Fantasy som under åren breddat ut sig, fått en allt mer invecklad story, och blivit omåttligt älskad av spelare runt hela världen, och är nu över. Men teamet bakom Kingdom Hearts har länge varit tydliga med att KH3 bara är slutet på den här sagan – och det märks. Både på gott och ont.

Liksom tidigare titlar i serien följer spelare Sora, Donald och Goofy runt till olika Disney-världar, men även till några av Kingdom Hearts originalplatser. Några av nya världarna är de från Toy Story, Monsters Inc., Frozen, Big Hero 6, och Tangled.
Vissa av världarna försöker – liksom tidigare KH-spel – att passa in storyn från filmerna, medan vissa är mer fristående. Det sistnämnda fungerar i min åsikt bäst eftersom det är mer överraskande och spännande då man inte vet i förväg vad som kommer hända. Min personliga favoritvärld är den från Toy Story; designen på världen, fienden, och hjältarna är så speciell och väl uttänkt.

Fighterna har fått ett helt nytt liv tack vare spelets FlowMotion, där spelaren kan använda sig av terrängen till sin fördel; spring Naruto-style uppför väggar, snurra runt pålar, med mera! Det ger en snabbare takt till fighter som annars snabbt skulle kännas repetitiva. FlowMotion har funnits i tidigare spel i serien, men i KH3 får mekaniken verkligen lysa! Något annat som är nytt i fighterna är Attraction Flow där spelaren kan använda sig av klassiska Disneyworld-åkturer som en slags Summon-attack.

Precis som i tidigare möter spelare både gamla och nya karaktärer, men om man inte är väldigt insatt i serien eller har spelat alla tidigare spel så kan det snabbt bli överväldigande. Som många vet så tar ju Kingdom Hearts 3 inte vid där Kingdom Hearts 2 slutade, utan det finns en mängd spel som måste spelas för att man ska förstå vad det är som händer. Tyvärr så lyser vissa karaktärer med sin frånvaro, speciellt Final Fantasy-karaktärerna som är helt borta. Det finns även vissa karaktärer som länge har varit några av de allra viktigaste i serien, som inte får någon chans att lysa över huvud taget.

Dark Seeker-sagan har lett upp till den sista striden mellan ljus och mörker i arton år, och trots att KH3 känns som ett värdigt slut, känns det nästan inte färdigt ibland.
Det ser helt fantastiskt ut, och det är absolut inget fel på spelmekaniken, men storyn känns underligt kort av någon anledning. All känsla av att den sista striden är någon som våra hjältar måste förbereda sig snabbt inför är borta med spelets underligt långsamma, avslappnade tempo som tar upp 80% av spelets tid.

Men när det till slut är dags för den sista striden lyser verkligen spelet – fighterna, karaktärerna, och storyn känns som allt vi väntat på sedan KH3 först visades för alla dessa år sedan. Vissa karaktärer känns underanvända – absolut – men de karaktärer som får ta plats skiner verkligen. Trots att spelet inte riktigt svarar på de mysterium och frågor det skapar så får vi hoppas att de svaras i Kingdom Hearts spelet (eller spelen?) som kommer efter ”Dark Seeker”. Så tills dess; May your Heart be your guiding Key.