Monster Hunter: World

Monster Hunter har ofta blivit kritiserat för sin skyhöga inlärningskurva och för vissa ogenomträngliga spelsystem. Personligen har jag alltid haft svårt för seriens obskyra sätt att presentera sig för spelaren och har således aldrig heller tagit del av monsterjakten i någon större utsträckning. Så trots att jag försökt sätta mig in i spelens egenheter så är jag fortfarande väldigt mycket av en nybörjare. Jag kan uppskatta de djupare systemen och tanken bakom att klubba ner gigantiska monster tillsammans med vänner, men det har aldrig känts riktigt välkomnande. Med Monster Hunter: World ämnar Capcom att rätta till detta och gör ett tappert försök att äntligen få monsterjakten att klicka även för oss tidigare ofrälsta. Är användarbasen än så länge något att gå på, så verkar de ha lyckats.

Även jag är en av de miljontals som äntligen förstår mig på det här spektaklet och kan tala gott om det. För trots att Monster Hunter: World påminner väldigt mycket om sina föregångare och fortfarande har en del konstiga och svårförståeliga system så lyckas det äntligen framstå som mer inbjudande redan från början. Det finns många små anledningar till detta som förbättrar upplevelsen för nykomlingar, men den allra största är hur saker förmedlas till dig. Tro det eller ej, men tills nu har serien varit väldigt återhållsam med att förklara saker för spelaren och det är inte förrän i denna senaste upplaga som mer krut lagts på ingående instruktioner. Hur vapen används, fienders svagheter eller vad sjutton man ens ska göra har varit några av de många barriärer som nu är genomträngbara tack vare små förändringar samt mer lättillgänglig och direkt information.

Med dessa barriärer rivna görs äntligen Monster Hunters minst sagt beroendeframkallande och otroligt underhållande spelupplägg synligt även för kompletta nybörjare som mig. Detta spelupplägg är på pappret en relativt simpel, men tillfredställande loop. Det är själva hjärtat av vad som gör serien så bra när man väl kommit in i den. Jaga monster och samla deras material, använd materialet för att göra bättre utrustning och sedan upprepa processen. Det kan låta aningen repetitivt men lyckas faktiskt vara belönande och intressant genom hela spelet. Att leta efter monster genom att hitta fotavtryck och andra spår för att sedan dräpa sitt mål efter en intensiv strid slutar aldrig att kännas spännande, mycket tack vare det djupa stridssystemet och den stora variationen av monster att dräpa.

Striderna utgör majoriteten av speltiden och du ges mycket utrymme att experimentera och hitta din egen kampstil. Det finns en stor arsenal av olika vapentyper som alla har sina egna speciella förmågor och fördelar. Personligen fastnade jag väldigt fort för Long Swords som är relativt snabba vapen som låter dig utföra skickliga undanmanövrar samtidigt som du gör skada. Att bemästra sitt vapen och dess egenheter tar tid och det finns flera förmågor samt kombinationer som vid första anblick kanske inte framgår som självklara. Oavsett vilket vapen du väljer så är det av stor vikt att du lär dig att förbereda inför varje strid och att varje slag måste väl övervägas.

Olikt många andra actionrollspel så har inte Monster Hunter: World något levelsystem. Istället ligger fokus på att du lär dig bemästra ditt vapen, vara medveten om vilken rustning som passar bäst för situationen och självklart hur du bäst bekämpar de monster du möter. Utan rätt kunskap är det lätt att ta vatten över huvudet och bli totalt krossad av världens många monster. Detta gör att Monster Hunter: World fortsätter att kännas genomgående belönande. Din kunskap och ditt bemästrande av spelet är vad som har betydelse för din framgång.

Med dig på dina expeditioner har du även en kattliknande varelse, en Palico, som hjälper dig att slåss och samla material. Utöver att drämma monster i ansiktet kan de även hjälpa dig genom att återställa hälsa och ta bort diverse statuseffekter. De är roliga små krabater som tillför en hel del charm till ett redan visuellt charmerande spel. Andra Palicos lagar även mat åt dig i din hemmabas, vilket är fullkomligt fantastiskt att titta på. Och oroa dig inte, din kompanjon kan självklart också bära utrustning som du bygger från delarna av dina fallna fiender.

Det som verkligen stjäl showen är i slutänden alla monster. De är varierade, vackert designade och utmanande på olika sätt. De är även väldigt många. Större monster tar runt 20 till 30 minuter att besegra vilket med lätthet skulle kunna bli enformigt, men Capcom har lyckats hålla saker fräscha även här. Då och då springer monstret du möter iväg och tvingar dig att ta upp spåret efter dem. Detta ger dig inte bara utrymme att vässa ditt vapen och planera inför nästa attack, det gör även att striden aldrig utspelar sig på en enda plats. Förändringen av miljö gör striderna mer visuellt engagerande och förändrar dessutom hur du bestämmer dig för att tackla monstret tack vare förändrad terräng och naturliga fällor. Ibland får man till och med se två monster slåss vilket definitivt sätter pricken över i:et.

Monster Hunter: World har mer än tillräckligt med underhållande innehåll för att du ska vara fast i minst 100 timmar. Här finns gott om sidouppdrag att avklara, utrustning att samla och självklart även en huvudberättelse som ger dig lite välbehövlig kontext till monsterslakten. För det mesta är det sistnämnda väldigt bra och låter dig komma in i spelseriens system med ett bra tempo som inte känns överväldigande för nykomlingar. En återkommande strid med spelets huvudfiende som mer eller mindre är en enorm vandrande vulkan är däremot hemskt dålig och jag önskar att de bara hade låtit bli. Speciellt med tanke på hur dessa uppdrag endast är enorma skyltfönster som inte kräver att du gör någonting alls. Tack och lov så utgör de endast en bråkdel av spelets huvudberättelse.

Allt detta går även att uppleva tillsammans med tre andra jägare i spelets multiplayerläge vilket är en fruktansvärt trevlig stund för alla inblandade. Det ska däremot nämnas att spelets onlinesystem är fullkomligt knas.  Det är svårt att inte bli förvirrad och nästan överrumplas över hur baklänges och onödigt komplicerat det är att för första gången förstå sig på hur man spelar med sina vänner. Har du inte någon där som redan är insatt så kan jag garantera dig att du och dina vänner kommer att sitta som enorma frågetecken över vad som är skillnaden mellan ”sessions”, ”quests”, ”squads” och ”expeditions”. Spelets huvuduppdrag låter inte heller dina vänner hoppa in och hjälpa till om de inte tidigare klarat uppdraget och förrän du har sett alla mellansekvenser. Trots spelets ansträngningar att äntligen förklara saker så förblir online-läget alltså aningen obskyrt och oklart. Lyckligtvis är det en process som man med tiden vänjer sig vid då upplevelsen att slå in ansiktet på enorma dinosaurier och andra hemska varelser tillsammans med sina vänner bara gör ett redan underhållande spel ännu roligare.

Det finns självklart mycket mer att säga om Monster Hunter: World, det är trots allt ett spel som kan spelas i hundratals timmar, men jag tror att min åsikt om spelet redan framgår. Jag älskar Monster Hunter: World. Striderna är djupt engagerande och samlandet av material för att uppgradera din utrustning är ett belönande tidsfördriv som är svårt att slita sig från. Det är en mer lättillgänglig och välkomnande del i serien vilket garanterat kommer att väcka intresset för monsterjagande hos många nykomlingar och veteraner. Men trots att Capcom för det mesta äntligen lyckas förmedla information till spelaren så finns det fortfarande en del saker som förblir obskyra och konstiga. Detta är däremot inte saker som helt och hållet förstör slutresultatet och kan förhoppningsvis arbetas ut i framtiden. Det är definitivt en jakt mer än värd att uppta!

Betyg: 9 av 10