Nu när jag har fått leka lite med min Xbox Series X som jag fick av Microsoft kan jag göra lite snabba utlåtanden om de titlar de bad mig testa. De är inte fullskaliga recensioner, men se dem lite som.. snacks? Recension-snacks. Mums. Nu kör vi.
Assassin’s Creed: Valhalla
I väntan på Cyberpunk 2077 så är det här den största titeln att lägga vantarna på. Det är inte jag som ska recensera det här spelet men jag vill nämna det lite här som en del av mina intryck från Xbox Series X så jag kommer mest prata om det tekniska. Det här spelet är snyggt, men det är inte förvånande. Det är nästan lite av en besvikelse med tanke på att spelet faktiskt är nästan lika snyggt på förra generationens konsoler, den nya hårdvaran används mest för att få ner laddningstider vilket i och för sig är ganska trevligt. Jag är inne och spelar inom 20 sekunder på min Xbox Series X, och när en vän som laddar på samma ställe på en Xbox One får vänta över 80 sekunder så jag ska väl inte klaga. Jag hade bara hoppats på att äntligen få se lite raytracing. Missförstå mig inte, det blir lite snyggare med skarpare bild och mer detaljer på längre avstånd men de visuella skillnaderna är inte direkt revolutionerande. Spelet ser fantastiskt ut och laddar snabbt, jag är bara oresonabelt kinkig som ville se otroliga, dynamiska reflektioner.
Dirt 5
Jag är inte vanligen en jättestor beundrare av bilspel, jag gillar att testa dem för att beskåda den nya fina grafiken men jag är generellt sett inte så bra på dem så min vistelse i brumm-brumm-världen blir sällan långvarig. Dirt 5 är snyggt och snabbt men precis som ovan är det inga revolutionerande skillnader rent grafiskt från en Xbox One-titel. Återigen märker vi den starkare hårdvaran mest på laddningstider och uppdateringsfrekvenser, vilket i ärlighetens namn är ganska viktiga punkter i ett bilspel. Jag måste faktiskt erkänna att jag hade mer kul här än i andra bilspel och jag spelade till och med mer än jag behövde för att skriva den här artikeln, jag har en känsla av att spelet kände av hur dålig jag är på bilspel och anpassade svårighetsgraden utan att nedvärdera mig, tack så mycket! Det är faktiskt inte en dålig idé då det gör att jag har roligt vilket ju faktiskt är syftet med att spela.
Forza Horizon 4
Från ett bilspel till ett annat, detta har redan funnits ute ett tag men nu har de släppt en ny uppdatering som drar nytta av den nya hårdvaran i Xbox Series X och här syns det faktiskt. Forza Horizon är ett bilspel men det handlar inte bara om racing, en charm här är att det går att köra runt och bara njuta av utsikten i ett mer terapeutiskt spelläge. Här märker jag faktiskt av några av nyheterna, det är ju i grund och botten samma spel men jag kan se mycket fler detaljer både på bilarna och omgivningen. Reflektionsytorna är skarpare, trädkronorna och gräset ser mer naturligt ut och skuggorna ser mycket mer äkta ut, särskilt på natten när bilens lyktor kastar starka skuggor. Också här har laddningstiderna förbättrats. Vi ser fortfarande ingen raytracing men det är ändå kul att faktiskt se tydlig skillnad i grafiken.
The Falconeer
Det är imponerande att ett indiespel, nästan egenhändigt skapat av utvecklaren Tomas Sala, får så här mycket uppmärksamhet under en tid när så mycket redan händer på spelmarknaden. The Falconeer är ett flygstridsspel i fantasymiljö där du som spelare flyger runt på ryggen på en enorm fågel över Ursee, en värld nästan helt täckt av hav. Vid första anblick ser det inte ut som ett next-gen spel, det är snyggt men det beror mer på en mysig design än tekniska spektakel men när spelet väl är igång är det en fröjd för ögat. Rörelserna är sjukt mjuka och smidiga och i ett flygspel betyder det faktiskt ganska mycket. Bli inte lurad av den charmiga tecknade looken, det här är ett ganska avancerat spel med grupperingar och politik, och när striderna börjar blir det rätt så intensivt, det är inte en enkel arkad-skjutare utan kräver att du är med på noterna. Var dock beredd på att det inte bara är action, open-world-upplägget ger spelet en hel del transportsträckor, och trots att världen är vacker att se på kan det ibland krävas lite tålamod att ta sig mellan platser. The Falconeer är ett kompetent spel som visar upp vad den nya generationen konsoler kan prestera i from av frame rate.
Gears 5
Jag recenserade Gears 5 när det kom ut förra året och nu är det uphottat för den nya hårdvaran och det var spännande att se vad som var nytt. Tyvärr märks det inte så mycket när jag spelar, spelet hade redan ett smart system där det diskret sänkte bildkvalitén när det blev jobbigt för processorn så att frame raten kunde hållas hög. Nu behöver den visserligen inte göra det längre då Xbox Series X galant klarar av 60 FPS utan att sänka upplösningen men spelet ser aldrig betydande bättre ut än det gjorde förr när du spelar. I filmsekvenserna däremot märks det mera. Klippen känns smidigare och håller en högre frame rate och texturerna har betydligt högre upplösning, något som gör att allt ser skarpare ut. Så, smidigare gameplay och snyggare filmsekvenser, inget revolutionerande men det går väl inte att vänta sig i ett spel som redan varit ute i mer än ett år.
Gears Tactics
Spelet har funnits till PC ett tag men släpptes till både Xbox Series X och Xbox One samtidigt. Detta är ett turordningsbaserat strategiskt krigsspel i stil med X-Com fast satt i Gearsvärlden, något som faktiskt var riktigt kul. Den stora skillnaden vi får se mellan konsolgenerationerna är att Xbox Series X får njuta av 4K-upplösning och 60 FPS, de äldre maskinerna får nöja sig med HD och 30 FPS. Här har faktiskt upplösningen större betydelse än i andra spel jag provat då jag ofta finner mig själv utzoomad för att få större överblick men ändå kunde se alla små föremål med skarp detaljnivå. Texturer är även högupplösta, något som märks av mest i filmsekvenser. Tråkigt nog får jag inte se min älskade raytracing här heller, skuggor i filmsekvenserna ser ibland pixelerade ut och ljussättningen reagerar underligt på karaktärernas hår. Kul spel, med vissa förmåner från den nya generationen men det lämnar lite att önska.
Klicka här för del två av min next-gen omnibus. 🙂
