Rivers of London RPG – Rollspela en brittisk kriminalare med magi

I en värld som blandar kriminalperspektiv och övernaturliga fenomen har ”Rivers of London: the Roleplaying Game” lyckats fånga essensen av Ben Aaronovitchs hyllade bokserie. Med en ton som kan beskrivas som ”Call of Cthulhu—nu med extra hopp!” erbjuder spelet en unik upplevelse där spelarna kliver in i ett London fyllt av magi, jazz och mysterier.

“Rivers of London: the Roleplaying Game could even be described as “Call of Cthulhu—now with added hope!” Ben Aaronovitch, författare till bokserien Rivers of London

En Fascinerande Setting

Att spela i Londons magiska värld är en dröm för många. Tänk dig att vara en del av en polisavdelning som inte bara arbetar med mänskliga brott utan också med övernaturliga händelser. Spelet ger en känsla av att befinna sig i BBC:s version av ”Sherlock”, fast med en betydligt mer mystisk och magisk dimension. Spelarens karaktärer tillhör The Folly, även kallat Falcon och Special Assessment Unit (SAU), en specialenhet inom Metropolitan Police Service som hanterar de magiska och mystiska aspekterna av brott.

‘Is this where you tell me that there’s a secret branch of the Met whose task it is to tackle ghosts, ghouls, faeries, demons, witches and warlocks, elves and goblins…?’ —Rivers of London

Till sin hjälp har utredarna bland annat kriminalinspektören Thomas Nightingale, som även är en mästertrollkarl. I mitt huvud ser han ut som en lite mer välklädd, posh och möjligtvis äldre Viktor från Arcane. För dem som läst böckerna är det svårt att inte känna en viss förälskelse för Nightingale och hans äventyr.

Något jag ändå uppskattar är att regelboken börjar med en kort, generell introduktion av spelet och världen. Sedan hoppar man direkt in i solo-scenariot The Domestic, har du möjlighet att testa detta så rekommenderar jag att du gör det! Chaosium är bland de bästa när det gäller solo-scenarier!

Peter Grant är huvudkaraktären i Rivers of London-serien, böckerna är till stor del skrivna ur hans perspektiv. I böckerna kommer det fram att han tycker om spel, rollspel och nörderier i allmänhet 😉  Så det var ett nöje att få läsa introduktionen till rollspelet. Där Peter Grant förklarar Call of Cthulhu-reglerna för DCI Nightingale. Denna meta-humor är en fin touch för oss fans. Att se Nightingale kämpa med begreppet ”sanity” är både roligt och förväntat, givet hans erfarenhet av magi och det okända.

“So, the aim of this game is to go insane?” Nightingale asked after I explained the Sanity rules.”

En liten heads up bara, trots att detta rollspel, och böckerna, innehåller mord, mysterier och magiska väsen så är det inte ett skräckspel. Det är polisiära fall som ska lösas i en urban fantasy-värld.

Djup och Komplexitet

Det här är inte ett spel att bara plocka upp och spela direkt. Det har många lager och en djup lore som är grundad i de över 10 böcker som redan har publicerats i serien. För att verkligen förstå och njuta av spelet rekommenderar jag starkt att spelledaren läser de första böckerna, då regelboken refererar till viktiga händelser och karaktärer från dessa. Detta spel utspelar sig under år 2016, runt händelserna kring boken False Value. 

Regelboken ger en bra introduktion till spelet och världen, men den verkliga magin ligger i detaljerna. Chaosium, som står bakom spelet, har gjort ett fantastiskt jobb med att inkludera en mängd referenser och fotnoter som förstärker den rikedom av lore som finns i böckerna. 

Bokens design är enkel, det finns små teckningar av en specifik karaktär som följer Peter Grant i böckerna lite här och där. Samt ett par riktigt vackra konstuppslag.

Galleriet med viktiga spelledarpersonen från bokserien är skrivna ur polisen, Peter Grants, perspektiv, precis som i böckerna! Boken innehåller en extensiv vy över London, ur ett Falcon-perspektiv samt med väldigt många case-file krokar.

Spelsystemet: BRP

Spelet använder BRP-systemet, som är lätt att förstå för den som är bekant med Chaosiums andra rollspel. En intressant mekanik är hur man återfår turpoäng efter varje spelad natt, vilket ger en känsla av hopp och möjligheter att påverka spelets gång. Till skillnad från exempelvis Call of Cthulhu. 

På tal om tur, att slå ett turslag i detta spel kan handla om ifall din karaktär kommit ihåg att packa ner specifika verktyg, lyckas du med slaget så har du verktyget med dig, misslyckas du kanske verktyget är trasigt, hemma eller saknar batterier. Tur kan användas till det mesta för att förbättra ett slag; men inte för att förbättra turslag, ändra ett pushat slag (när man slagit om tärningarna) eller ett fummelslag.

En häftig mekanik som handlar om expertfärdigheter är att om man skulle behöva en specifik expertfärdighet och ingen utredare närvarande har den färdigheten så kan man ‘pröva sin tur’, man spenderar 10 turpoäng för att testa det tärningsslaget mot halva värdet av ett passande attribut till detta slag (det finns en händig tabell för att lista ut vilket attribut som är mest passande). Klarar man slaget och ingen annan i gruppen har den färdigheten så kan man spendera 10 ytterligare poäng för att få den färdigheten permanent. En expertfärdighet skulle exempelvis kunna vara ett antikt språk.

Strider i Rivers of London kan ha ett dödligt utfall, så dessa vill man helst undvika. En London-polis har utbildat sig i att försöka trappa ner en situation så att den inte blir våldsam. Men, måste man försvara sig behöver man vara medveten om att tar man 5 skada från en singelattack så är det dödligt och orsakar omedelbar död. Man kan dock spendera 30 turpoäng för att ändra den omedelbara döden till ett dödligt sår istället (som går att läka men ger ganska tuffa konsekvenser). 

RoL introducerar advantages/fördelar. En fördel är något exceptionellt med en karaktär, och det brukar ge dem någon form av ja, fördel, i spelet. Till exempel förmåga att lära sig trollformler eller förmågan att hålla sig lugn och samlad under press.

Newtonsk Magi – vestigia och signare

Magi spelar en central roll i spelet. Specifikt Newtonsk magi, grundat av Sir Isaac Newton. Magi lämnar ett spår, ett imprint, på den fysiska miljön som de Newtoniska magiker kallar för vestigia. Dessa spår i den fysiska världen gör att karaktärerna kan spåra magiska händelser och följa ledtrådar. I boken Moon over Soho är det en jazzsång, Body and Soul, som är vestigian Peter Grant stöter på. 

Alla kan känna av detta avtryck utan att nödvändigtvis vara medveten om det; därav är Sense Vestigia en vanlig färdighet med ett startvärde på 30%.

Varje utövare har sitt egna unika imprint, signare – det är en sorts magisk signatur som andra utövare och medlemmar av demi-monde kan upptäcka på ungefär samma sätt som man upptäcker vestigia.

Hur skulle din signare kännas? Jag tror att min skulle vara doften av kaffe, ljudet av böcker som bläddras i och värmen från en brasa.

Newtonska trollformler

‘A spell is a series of forma strung together to achieve an effect, while a ritual is what it sounds like: a sequence of forma arranged as a ritual with certain paraphernalia to help move the process along,’ said Nightingale. ‘They tend to be older spells from the early part of the eighteenth century.’ —Rivers of London

De magiska formlerna i RoL är lite som i Dungeons and Dragons, man börjar med en lägre nivå av formel och sedan efter lite erfarenhetspoäng blir formelns effekt bättre och bättre.

Alla magiska formler har ett träd, där man behöver lära sig grunden för att sedan kunna utveckla den. Och, som sig bör har de många formler ett sexigt latinskt namn… Seducere, Impello, Vultus Occulto et Vox Imperante. Det går även att kasta magiska glitterbomber i detta spel. 

Det finns två sorters magiska utövare i RoL:RPG, Newtonian Apprentices, där man lär sig magi av en erfaren magiker/utövare. I ett UK-baserat spel kan man endast bli en Newtonian practitioner genom att bli invald i The Folly och svära eden.

Den andra varianten av utövare kallas för Hedge Wizard, som är paraplybegreppet för en utövare som lärt sig magi på annat håll. Man kan spontant ha upptäckt sin förmåga eller så har en så kallad “rogue” utövare lärt en. 

Det finns även en känsla i boken av att magi kan ha konsekvenser; överanvändning av magiska krafter kan leda till mentala påfrestningar (ens hjärna tar skada) samt att vissa varelser livnär sig på vestigia (exempelvis revenants, spöken och vampyrer).

En Värld Av Karaktärer Och Klassystem

Spelets värld är djupt rotad i det brittiska klassystemet. Karaktärer som Peter Grant och DCI Nightingale representerar olika samhällsklasser, vilket påverkar hur de interagerar med varandra och med världen omkring dem. Denna aspekt av spelet tillför en ytterligare dimension av realism och komplexitet.

Det är värt att nämna att spelarna inte nödvändigtvis måste spela som poliser. De kan också anta rollen som civila konsulter med anknytning till The Folly, vilket öppnar upp för en mängd olika karaktärsmöjligheter. Chaosium har streamat några av de färdigskrivna äventyren, där de har en spelarkaraktär som är hund och en som är en del av the demi-monde (alltså övernaturlig). De olika yrken har ett stycke var om hur man kan vara kopplad till The Folly. 

Boken innehåller en extensiv översikt över polisväsendet i London, de olika ranker man kan ha, vem som svarar till vem, vem som är på en brottsplats först och vem man ska söka sig till för att få svar på frågor. Det finns en lista som detaljerar i vilken ordning man gör vissa steg i en brottsundersökning.  

För den som inte är van vid polisiära förkortningar finns en praktisk lista som förklarar terminologin. Polisväsendet är fyllt av olika förkortningar; ABC-regeln, TIE, Six Ws, HOLMES med mera. Såklart har Chaosium inkluderat en lista med dessa och dess betydelse. 

Demi-monde

Demi-monde är inte den andliga eller magiska världen, inte heller vår mundana värld. Utan det är lite mitt emellan de båda. De övernaturliga väsen man kan stöta på i Rollspelet säger sig tillhöra Demi-monde. Rollspelet heter Rivers of London, man kan såklart låta utredarna spela i vilken stad och i vilket land som helst. Men det finns en charm i att centrera det runt London och alla dess sjö-gudar och gudinnor. Att alla Mother Themes döttrar har anglo-nigerianska rötter och Father Thames söner har irländsk resandekultur gör detta spel väldigt häftigt. 

Sammanfattning

”Rivers of London: the Roleplaying Game” är en välskriven och detaljerad RPG som fångar den unika blandningen av kriminalgåtor och magi som präglar Ben Aaronovitchs böcker. Med ett robust spelsystem, djup lore och en rik setting, erbjuder spelet en spännande och engagerande upplevelse för både nybörjare och veteraner inom rollspelets värld.

För dem som älskar urban fantasy och kriminalhistorier är detta spel en verklig pärla. Jag ser fram emot att dyka djupare in i Londons magiska värld och kanske till och med leda en kampanj själv i framtiden. Men för nu, låt oss utforska vad som lurar i skuggorna av denna fantastiska stad.

Jag älskar världen och i teorin spelet. Men jag tyckte att det var svårt att spelleda detta, och skulle rekommendera alla som ska rollspela detta att läsa i alla fall första boken i bokserien.

Specifikt ljudböckerna med Kobna Holdbrook-Smith.