Information
- Typ: Rollspel
- System: DnD 5e (med tillägg)
- Utgivare: Fria Ligan
- Författare och illustratörer: Mattias Johnsson Haake, Mattias Lilja, Jacob Rodgers, Martin Grip
- Genre: Fantasy
- Antal spelare: 3-7 inklusive spelledare
- Format: Inbunden
- Antal sidor: 236 sidor
- Utgivningsdatum: juli 2022
Låt mig tipsa om Fria Ligans rollspel Ruins of Symbaroum som utspelar sig i en fantastiskt mörk och komplex spelvärld men som använder ett regelsystem många av oss är mer familjära med.
”Like a steel-clad ship in a thundering storm, she cut through the waves of darkness and dread. I was there to bear witness; I am one of few who stood in awe as the first light of dawn got caught in her armor, transforming our young Queen into a mounted, Sword-wielding sun – Korinthia Nightbane, our sovereign, slayer of the dark.
The blood that was spilt, the lives that were lost, the tears that keep falling from Red-rimmed eyes; the skies filled with ash, the soils turned to dust, the rivers transformed into muddy trenches. Such is the price we had to pay, for the Dark Lords’ betrayal, but also for the hardships that finally led us here, to the Promised Land.
Strengthened and enlightened, we begin again, the children of Alberetor matured into the mothers of Ambria. The sorrow that blackens our hearts will be delivered in tears of hope and joy, not of grief and despair. We shall harvest the fruits of earth and forests, we shall harness the force of rivers and mountains, we will rise higher than ever before. To the pleasure of Prios we shall ascend to a place where there are no shadows, where darkness is no more. Because we are the people of Korinthia Nightbane and we will never be vanquished!” ― citat taget från Player’s Guide.

Symbaroum släpptes första gången 2014 och har sedan dess översatts till engelska till fröjden av en internationell publik. År 2022 släppte Fria Ligan Ruins of Symbaroum (RoS) i hopp om att locka rollspelare från tungviktaren Dungeons and Dragons 5e. Jag ska erkänna att jag var något skeptisk när jag hörde att Fria Ligan skulle släppa Symbaroum på nytt men denna gång med Dungeons and Dragons 5:e utgåvans regelsystem. Självfallet är jag glad att Symbaroums fantastiska kanon når flera spelare men då jag sedan tidigare är bekant med de båda spelen ställde jag mig frågan om det är möjligt att bevara tjusningen med Symbaroum genom att byta ut regelsystemet? Är det så att alla spelsystem passar alla spelvärldar så till den grad att de är utbytbara?
Utan att bli alltför regelteknisk kan jag nämna att Symbaroum är otroligt flexibelt, dels för spelledaren men även för spelarna. Som spelledare är det lätt att välja och vraka bland de alternativa reglerna för att skapa en spelupplevelse unik för det egna bordet. Som spelare är det lätt att välja efter tycke och smak vilka förmågor ens rollperson ska ha, detta utifrån att regelsystemet inte använder sig av klasser utan av arketyper. En arketyp är ett föreslaget koncept på rollperson som spelaren kan använda som bas men som inte är bindande. Spelaren kan frångå koncepten om de har en annan idé på vad som vore roligt att spela. Värt att nämna är att Symbaroum är dödligare än RoS, dels utifrån hur de båda systemen hanterar läkande där DnD 5e är mer förlåtande och dels utifrån hur monstrerna är uppbyggda. Till RoS tillkommer nya klasser och subklasser (så kallade approaches) så som Captain, Hunter, Mystic, Scoundrel och Warrior. Rollpersonerna kan vara abducted humans (uppväxt hos alverna som inte är lika civiliserade som i DnD), changelings, dwarves, elves, goblin, humans, ogres, trolls och undead.
Fördelen med RoS kontra Symbaroum är tydligheten i formuleringen av reglerna, DnD 5e har omarbetats och finslipats genom åren vilket ger en mer streamlinad upplevelse och minskat utrymme för skilda tolkningar av reglerna. Med det sagt så har skaparna till RoS justerat reglerna för att bättre passa Symbaroum utan att tappa känslan av Dungeons and Dragons. Bland annat har reglerna kring vila och återhämtning omarbetats och består nu av tre nivåer istället för två – short rest, long rest och extended rest. Villkoren för att en rollperson helt ska återhämta sig är nu svårare att uppnå än enbart x antal timmars vila. Det finns även regler kring korruption och skuggor, koncept som är utmärkande för Symbaroum. Att använda magi i RoS är att leka med döden, otroligt kraftfullt men kan förvanska rollpersonens kropp och sinne genom korruption. Tas tillräckligt med korruption blir rollpersonen till slut en styggelse och övergår till spelledaren som en spelledarperson. Det påminner om Call of Cthulhus spelmekanik med sinneshälsa där man vill undvika att nå tröskelvärdet.

Den kanon som presenteras är i princip densamma i Symbaroum och RoS men då RoS släpptes efter Symbaroum har Fria Ligan haft möjlighet att ordna upp strukturen och uppläggen på böckerna vilket gör att det nu är lite lättare att hitta. Jag måste säga att spelvärlden för Symbaroum/RoS är den spelvärld jag fattat mest tycke för över åren. Spelvärlden har ett sådant djup, både politiskt och kulturellt utan att kännas torrt. Här frodas teman så som kolonialism och exploatering, och den råa kalla spelvärlden är uppbyggd på ett sätt som känns levande och logiskt. Dras man till spelvärldar så som The Witcher kommer man att känna sig som hemma här.
Spelvärlden är så mycket djupare än vad jag någonsin skulle kunna sammanfatta i en recension men låt mig försöka. I stora drag kännetecknas spelet av grupperingar i opposition av varandra, både på en mikro och makronivå. Kungariket av Ambria var illa tvunget att migrera från deras hem Alberetor efter att ett krig med odöda förstört platsen. De begav sig norrut över bergskedjan och fann till sin glädje ett område rikt på resurser och skatter från en forna civilisation som de kunde gotta sig i. Toppen för dem men det var bara ett problem och det var att platsen redan var bebodd. Barbarfolket är nu lagom glada att behöva trängas med de industriellt inställda Ambrians.
I bakgrunden käbblar Prios kyrka (dyrkare av solguden) med Ordo Magica (ordern för lärda studier och magiska förmågor) i hur magi bäst ska användas. Alverna och barbarfolket har även de en annan syn på magi som sticker i ögonen för de två faktionerna. Drottningen av Ambria och hennes armé är i direkt opposition till den så kallade järnpakten som funnits på platsen sedan urminnes tid, över hur mörka skogen Davokar bäst ska hanteras; lämnas ifred eller tömmas på de skatter som gömmer sig där? Samtidigt som det här pågår växer sig ett mörker allt starkare i den djupa skogen, ett mörker som kan komma att förgöra allt som hålls kärt. Mörkret tvingar monstrositeter levandes djupt i skogen att fly till ytterkanten, närmare barbarfolket som fick söka tillflykt där när de nya grannarna flyttade in. Monstrositeterna kommer nu även i kontakt med Ambrians i större utsträckning då Ambrians så ofta beger sig in i skogen på skatt- och monsterjakt till alvernas förtret. Det ligger en anspänning i luften och det krävs nog inte mycket innan stubinen antänds.

Sammanfattningsvis kan jag trots min förkärlek för Symbaroums originala regelsystem se lockelsen med RoS. Det är inte riktigt Symbaroum eller DnD så som jag är van att spela dem men en blandning som uppfyller sitt syfte av att facilitera en mörk spelvärld. Jag kommer nog för det mesta hålla mig till Symbaroum framför RoS när jag vill uppleva spelvärlden även om jag också tycker mycket om DnD. I mitt tycke är det originala regelsystemet bättre lämpat då det är skapat för spelvärlden även om RoS är en bra modifikation på DnD. Vilket av de två regelsystemen som passar dig och din spelgrupp bäst är helt beroende av vad ni söker och vill få ut av ett regelsystem (frihet och dödlighet kontra tydlighet och familjaritet) och vilken typ av känsla ni vill uppnå under spel (att varje slag av tärningen kan vara skillnaden på liv och död eller att man är de lokala hjältarna som fixar biffen). Jag kan inte nog rekommendera denna spelvärld oavsett om du väljer att spela det originala regelsystemet eller RoS. Här kan du hitta allt från politiska intriger, till ett utforskande av ett mörkt magisystem till skatt- och monsterjakt. Det finns något för hela familjen så att säga. Låt mig välkomna dig in i en fantastisk kanon. Väl mött i mörka Davokar!
Plus
- En fantastisk spelvärld med intressanta faktioner att gestalta.
- Vacker spelbok med evokativa illustrationer och text.
Minus
- Inte lika flexibelt regelsystem som originalet men å andra sidan tydligare.