Cthulhu by Gaslight – Dust & Blood

Cthulhu by Gaslight: Dust & Blood

Cthulhu by Gaslight har fått två nya officiella äventyr i scenarioboken Dust & Blood.

Vi beger oss återigen till Londons dimhöljda gator, där gaslampornas sken kastar långa skuggor genom stadens trånga gränder. Cthulhu by Gaslight utspelar sig under det sena 1800-talet, då drottning Victoria satt på tronen och Storbritannien var en av världens mäktigaste kolonialmakter. Ni kan läsa mer om grundboken Investigator’s Guide här.

Dust & Blood innehåller två scenarier: Ashes to Ashes och Signs Writ in Scarlet. Båda är utformade för att belysa några av det viktorianska Londons mörkare och mindre glamorösa sidor. Boken fördjupar sig i vad som egentligen händer med stadens sopor, vilka som städar gatorna, vem som syr den övre klassens kläder och vilka människor som tar hand om de sjuka. Vilka är dessa arbetare, och under vilka förhållanden lever de?

Ashes to Ashes är särskilt utformat för nya eller oerfarna väktare och utredare. Scenariot kan spelas under en sittning på en till två timmar. Utredarna är arbetare som jobbar på en anläggning där Londons skräp sorteras och återvinns.

Utredarna får smaka på arbetarklassen, då man oftast spelar detektiv eller akademiker.

Signs Writ in Scarlet är däremot ett betydligt dödligare sandlådescenario, som främst passar en erfaren väktare som är van vid att hantera ett stort antal spelledarpersoner och flera parallella händelseförlopp. Detta scenario är perfekt att ha i en Gaslight-kampanj. 

Boken ger överlag en mer utförlig bild av Londons arbetarklass, hur människorna lever och bor samt hur deras vardag skiljer sig från livet bland stadens övre samhällsskikt. De båda scenarierna kan dessutom spelas efter varandra som en del av en längre Gaslight-kampanj. Boken innehåller tips på hur detta kan planeras, där gruppen börjar med Ashes to Ashes och därefter fortsätter med Signs Writ in Scarlet.

Jag tycker att det är väldigt intressant att åtminstone det första scenariot låter spelarna gestalta personer ur arbetarklassen. Det borde skapa en tydlig skillnad för både utredarna och väktaren att närma sig mysteriet ur detta perspektiv, snarare än att utgå från den övre klassen, vilket jag upplever är ett ganska vanligt val i scenarier som utspelar sig under den viktorianska eran.

Det bör dock nämnas att detta enbart är en scenariobok. För att kunna spela behövs antingen Cthulhu by Gaslight: Investigator’s Guide eller Keeper’s Guide. Reglerna från Call of Cthulhu Starter Set skulle eventuellt kunna fungera, men då går man miste om flera av de regler och finesser som är specifika för Gaslight. Jag skulle för övrigt rekommendera grundböckerna till Cthulhu by Gaslight oavsett, eftersom de är både välskrivna och otroligt informativa.

Jag uppskattar att Chaosium i de flesta av sina scenarioböcker inkluderar åtminstone ett äventyr som är särskilt anpassat för nya och oerfarna väktare. Ashes to Ashes passar även spelledare som har tidigare erfarenhet av rollspel, men ännu inte har lett ett scenario till Call of Cthulhu. Den som främst har spellett mer heroiska rollspel, såsom Drakar och Demoner eller liknande, skulle kunna använda detta som en bra introduktion till kosmisk skräck. Scenariot är nämligen förhållandevis actionfyllt, åtminstone under inledningen, och skiljer sig därmed från den långsamma och krypande skräck som annars ofta förknippas med genren.

Design

Typsnitten och den grafiska formgivningen är otroligt stilrena. Rubrikerna och delar av brödtexten går i en mörkgrön färg, vilket är både snyggt och stämningsfullt.

Färgvalen och illustrationerna passar mycket väl till materialet och har den typiska stil som förknippas med Call of Cthulhu. Jag tycker särskilt mycket om att flera av bilderna påminner om oljemålningar, vilket känns passande för den tidsperiod som rollspelet utspelar sig under.

Nu går vi vidare till själva scenarierna. Är du spelare bör du sluta läsa här och i stället skicka recensionen vidare till din väktare.

Ashes to Ashes

Ashes to Ashes är strukturerat på ett lite annorlunda sätt än det typiska Call of Cthulhu-mysteriet. Vanligtvis börjar ett scenario relativt lugnt och låter sedan obehaget sakta byggas upp mot ett dramatiskt möte med det okända. Här sker nästan det motsatta. Det övernaturliga kastas rakt i ansiktet på utredarna redan från början, varefter de får försöka förstå vad de egentligen har bevittnat och börja nysta i mysteriet.

Kortfattat handlar scenariot om dålig källsortering, hör och häpna. Någonting som aldrig borde ha hamnat bland stadens sopor har trots allt gjort just det.

Detta är en tid då så kallade mumieöppningar, eller ”mummy unwrappings”, var populär underhållning bland de högre samhällsklasserna. Jag tänker inte avslöja fler detaljer än så, men scenariot använder detta historiska fenomen på ett intressant och ganska oväntat sätt. Det är ett vågat upplägg och rent teoretiskt tycker jag att äventyret fungerar väldigt väl.

På papperet framstår scenariot som både spännande och originellt, men jag är något skeptisk till hur enkelt det är att få spelarna att verkligen engagera sig i mysteriet. Eftersom utredarna tillhör arbetarklassen och saknar både social ställning och naturlig anknytning till flera av de personer och miljöer som undersökningen berör, finns det en risk att de varken känner att händelserna angår dem eller vågar ta den plats som krävs för att driva utredningen framåt. Detta beror naturligtvis mycket på spelgruppen och hur karaktärerna gestaltas, men väktarens största utmaning blir sannolikt att ge utredarna tillräckligt starka skäl att vilja gå till botten med denna märkliga ”källsortering”.

Äventyret lämpar sig väl som introduktion till en Londonbaserad Gaslight-kampanj. Det kan spelas under en enda sittning, men det finns också gott om möjligheter att låta scenerna ta mer plats och breda ut sig över två spelmöten. En rolig detalj är att ett av scenariots kapitel heter ”Re-use, Recycle, Reanimate”, tycker att det låter som en slogan för en secondhand butik! Men detta är något dödligare än en loppis, kapitlet handlar om något som inte bör återanvändas, säger inte mer än så. 😄

Signs Writ In Scarlet

Detta scenario tar sin början i oktober, närmare sagt den 24e oktober. Lite kul att författarna har valt ett specifikt datum, men sedan säger att det inte spelar någon riktig roll och att datumet kan ändras. Men det som eventuellt spelar roll är vilket år scenariot utspelar sig i, är det 1889 eller senare är utredarna medvetna om Jack the Ripper-morden och kanske fruktar att The Ripper är tillbaka. Till en början i alla fall, då denna mördares modus operandi är annorlunda. Men det finns handouts som detaljerar Ripper-morden, för att utredarna inte ska fastna vid detta.

Signs writ in scarlet handlar om att under fem nätter har tre män ur Londons arbetarklass mördats i East End, och på varje kropp har ett mystiskt tecken ristats in. Utredarna dras in i en mörk härva som leder till ett privat mentalsjukhus, farliga experiment med hypnos och en försvunnen ung kvinna. Samtidigt söker flera personer efter henne av helt olika skäl, medan ännu fler liv riskerar att gå förlorade.

Eftersom detta är ett sandlådescenario med många spelledarpersoner och en tydlig tidslinje är det mer krävande att leda än ett linjärt äventyr. Väktaren bör därför läsa igenom hela scenariot i förväg, sätta sig in i de viktigaste personernas motiv och gärna göra korta stödanteckningar inför spelmötet. Boken rekommenderar även att utredarna inte är helt oerfarna, utan gärna har hunnit lösa ett eller två brottsfall tidigare. Det är dessutom en fördel om gruppen består av personer från olika samhällsklasser och med varierande färdigheter, eftersom det ger dem bättre möjligheter att röra sig mellan scenariots många miljöer och sociala sammanhang.

Detta scenario lämpar sig definitivt bäst som en del av en längre kampanj. Det är omfattande, och personligen har jag svårt att se hur det skulle kunna spelas igenom på bara en eller två sittningar. Här krävs en del förberedelser, både från väktaren och i samband med att utredarna skapas. Scenariot innehåller många spelledarpersoner och ett stort antal handouts att hålla reda på, väldigt snygga sådana, om jag får säga det själv.

Jag uppskattar särskilt att utredarnas bakgrunder kan påverka både hur äventyret inleds och vilka resurser de har tillgång till under spelets gång, exempelvis kontakter inom Scotland Yard. Det gör att gruppsammansättningen får en tydlig betydelse och kan ge olika spelgrupper något varierande upplevelser.

Boken innehåller även kortfattad men användbar information om bland annat hur taxiresor fungerar, viktiga platser i London, stadens nattliv och vilka samhällsgrupper som bor i de områden som är relevanta för scenariot.

Denna bok är ett perfekt komplement till en väktare som vill spelleda Cthulhu by Gaslight!