Chris: Året 2017 har varit riktigt turbulent för mig med flyttar, nytt jobb och en hel del som hänt på det personliga planet. Spelandet har tyvärr behövt stryka på foten en aning. Fortfarande har jag dock ett par höjdpunkter och lågvattenmärken att dela med mig av.
Bästa spelupplevelsen i år har varit Acid Wizard Studios top-down survival horror-spel ”Darkwood”. Med sina underbara grafikelement, sin effektiva, krypande ljudbild och sin suggestiva atmosfär lyckades denna skräckpärla verkligen få mig att både mysa och titta en extra gång under sängen innan sovdags. Rekommenderas starkt.
I bottenslasken ligger givet otygen mikrotransaktioner och loot boxes och slaskar. Jag har jobbat flera år inom skolan och sett hur till och med barn allt oftare luras in i regelrätt men fördolt kasinospel genom spelhobbyn. Jag hoppas att industrin lärt sig något av EA:s kontrovers med ”Star Wars: Battlefront II”, och att nästa år förskonas från en tillväxt i gambling-gaming-trenden.
Melika: Vilket fantastisk gaming år jag har haft, den har varit så händelserikt. Hur ska man summera året med ett par ord?
Jag fick chansen att åka till Indien flera gånger och vara DJ på några av de största klubbarna, jag fick ett kontrakt för en bok som jag ska släppa 2018 vilket också hjälpte mig att ta en helt annan riktning i mitt liv. Jag fick uppleva Melodifestivalen och vi sålde guld på låten som var med i tävlingen.
Året började dock med en tråkig nyhet, jag fick veta att min pappa hade cancer och ett par månader senare förlorade jag honom.
Men när det kommer till gaming, wow säger jag bara! Startade året med att ha ett Tekken 7 event tillsammans med Bandai Namco under den nordiska turneringen som skedde runt hela norden. Sedan hade jag ett releaseevent för spelet For Honor. Mitt Girls Night event blev mycket större än jag förväntat mig. Aldrig i mitt liv har jag gjort så mycket media på så kort tid.
Fick även uppleva Gamescom i Tyskland tillsammans med Bandai Namco, vilket var en otroligt givande resa. Om ni någon gång får chansen att åka dit så gör det.
Jag gick även in i ett väldigt stort samarbete med Playstation och Reebok Classic.
Jag får absolut inte glömma att Destiny 2 släpptes på PC. Vilken lycka det blev hos mig eftersom det är ett av mina favoritspel.
Men jag kunde inte ha avslutat året på ett bättre sätt, jag träffade min pojkvän som är en hardcore gamer som mig!
Gabrielle:
2017 var ett år då jag verkligen fick möjligheten och chansen att levla min kärlek till rollspelshobbyn – och framförallt jobba med mitt engagemang för HBTQ-spelare.
För 2017 spelade jag enormt mycket rollspel, den största hobbyn jag har. Jag besökte GothCon för första gången och spelledde på konvent, jag hann spela en kampanj i Call of Cthulhu och fick framförallt möjligheten att diskutera och prata mycket om hobbyn i media. Jag fick chansen att sprida något som legat mig så varmt om hjärtat och introducera andra till det. Årets stora höjdpunkt bland rollspel var utan tvekan Ur Varselklotet, ett rollspel baserat på Simon Stålenhags världar. Du är barn på Mälaröarna i ett alternativt 80-tal där robotar och mysterier är vardag. Jag blev så totalt tokkär i det spelet som låg så nära mig om hjärtat att det nu gått om Call of Cthulhu som mitt favoritrollspel.
Framförallt ledde Ur Varselklotet till min största höjdpunkten på spelfronten: Att få skapa till ett rollspel. Jag skrev äventyret I Skräckfilmens Skugga, som nu i december gavs ut som en del av första äventyrsmodulen. Att få vara med – om än på ett litet hörn till något jag älskar och bidra till det är lite otroligt. Fangirlen inom mig har inte fattat det.
Men 2017 var framförallt också året då QueerNördarna exploderade. Vi är en förening som jag är ordförande för, vars syfte att ge HBTQ-personer en plats i spelhobbyn. Under 2017 växte vi till nästan 200 medlemmar (från att ha bildats oktober 2016) och arrangerade otaliga event och samarbeten. Höjdpunkten var Stockholm Pride, då vi samarbetade med Stockholms största spelbutiker, fick ha en panel på Pride House och lyckades arrangera vårt egna konvent QueerCon – ett konvent med fokus på HBTQ-frågor. Uppmärksamheten vi fick var för mig väldigt viktig och positiv: för nu var diskussionen om HBTQ-personer inom spelhobbyn inte en fråga och tanke – utan ett faktum. Spel ska vara till för alla och att vi fick bevisa det gör mig så enormt stolt.
Nanna:
Overwatch
Tidigt 2017 upptäckte jag ett av mina favoritspel någonsin. Även om spelet släpptes 2016 så har det var ett fantastiskt år för Overwatch. Nya hjältar, nya banor och mängder med fantastiska uppdateringar. Jag har genom spelet träffat nya vänner, som nu är några av mina närmsta. Trots att jag genom året fått uppleva fantastiska vyer i Legend of Zelda: Breath of the Wild och massor av känslor i Assassin’s Creed Origins, så är det alltid Overwatch jag kommer tillbaka till.
Dreamhack, E-sport och Myogaming
Jag har spelat spel så länge jag minns, men 2017 var året gaming blev en livsstil för mig. Jag började moderera chattar på Twitch, jag blev delaktig i Dreamhack Crew och jag började skriva texter om spel. 2017 var mer än att bara spela spel för mig, det blev året jag blev aktiv i gaming-communityn!
Nonno:
Året som bara flög förbi. De första fyra månaderna var dock helt ointressanta och händelselösa. I april kan man säga att mitt 2017 verkligen började. Jag träffade min kille Christopher, som gjorde mig till en större nörd än jag var innan. Vi kunde sitta från morgon till kväll och bara spela tillsammans. Inte nog med det så var det i april som jag började jobba på Inferno Online. Därigenom träffade jag även min första tjejkompis som spelade, Melika. Hon frågade även om jag ville vara med och engagera mig i Girls Night Online eftersom vi var de enda tjejerna som jobbade på Inferno Online. Det var ett självklart ja från min sida! 2017 var ett år där gaming faktiskt har blivit en livsstil och inte bara en hobby. Jag har lagt ner så mycket mer tid på gaming detta år än något annat år innan.
Eftersom jag har flyttat från Göteborg har jag inte många vänner i Stockholm och Inferno Online har gett mig många fler vänner. De flesta är självklart gamers. Jag har även spelat mer än jag någonsin har gjort vilket kan vara en av anledningarna till varför året bara har flugit iväg.
2017 var även året då Destiny 2 och Player Unknown Battlegrounds släpptes vilket har varit mina två upptäckter för året eftersom jag bara spelat League of Legends förut. Jag testade Counter Strike för första gången i mitt liv, kan dock inte säga att mina skills har blivit bra men det är något att jobba på nu när 2018 är här.
Isabell R:
2017 blev året då jag tog en paus från Overwatch. Från att ha spelat flera timmar om dagen sedan spelets lansering till ja, ingenting alls i flera månader. Innan kunde jag starta spelet, titta en stund på startskärmen för att sedan stänga av det. Glädjen fanns inte kvar längre.
Men under min paus fick jag tid till att koncentrera mig på andra spel. Såsom rymdäventyret Destiny 2 som tyvärr blev en kortvarig kärlekshistoria. Jag tyckte om det i början och skapade tre karaktärer som jag varvade med, men någonstans där på vägen när expansionen The Curse of Osiris lanserades insåg jag hur tom universumet egentligen var. Skivan har legat orörd sedan dess.
Spelupplevelserna som lyckades beröra mig allra mest under 2017 var What Remains of Edith Finch och Night in the Woods. Två unika spel med ett fantastiskt berättande.
Även om 2017 var ett väldigt bra spelår saknade jag något.
En upplevelse som Overwatch.
Nu är det 2018 och jag har börjat spela Overwatch igen.
Ibland behöver man distansera sig för att kunna hitta tillbaka.
Isabell S:
2017 blev året då jag började lära mig spela kompetativt. I alla mina år från åldern ringa 6 år har jag alltid spelat singel player konsolspel. Mest för att det var svårt att hitta folk att spela med som tjej, för tjejer spelade ju inte! Så det var aldrig riktigt nån som heller gav mig en riktig introduktion för PC och onlinespelens existens förens långt senare.
Det var inte förens de senare åren jag ens började spela PC spel och därmed co-op spel så som The Division och Borderlands, men kompetativa spel var aldrig min grej. Min kille och mina vänner försökte få mig att spela både League of Legends och Dota 2 och diverse andra liknande spel, men stressen och pressen var alltid för stor att det helt enkelt aldrig fastnade som ett vardagligt nöje utan bara en syssla man skulle göra för att vara social. Nej, kompetativt var stressande där man allt för lätt blev utskälld av sina lagkamrater om man gjorde ett snedsteg. Ett förhållandesätt jag inte alls tidigare var van med som RPG singel player spelare.
Men i år var det år jag verkligen lärde mig kompetativt spelande och hur roligt riktigt lagarbete verkligen kunde vara. Det kan ha varit den sprudlande färgglada vimsigheten när jag testade Overwatch som fick mig att fastna och verkligen ge spelformatet en chans. Ett spel som jag från första början egentligen spelade för att studera dess oklanderliga och sömlösa animationer och sedan bara fastnade. Jag skyller på det delvis som arbetsskada.
Vad det än var så blev det roligt och inte direkt lika panikartat seriöst som de tidigare nämnda. Det öppnade dörrarna och mina ögon för flertalet kompetativa spel, och nu kommer jag på mig själv att nästan kräva ett game innan jag går till sängs! Sen är det en sjukt rolig sak att göra tillsammans med sin partner och sina vänner i allmänhet då man verkligen kombinerar nytta och nöje i spel och umgänge. Självklart spelar jag fortfarande RPG spel, men det kan hända att det händer lite mer sällan. Mitt år 2017, blev året då jag fastnade för kompetativt.
