The Seven Deadly Sins: Knights of Britannia

The Seven Deadly Sins: Knights of Britannia baseras på den populära mangan och följer händelserna i animen och vi kastas rakt in i berättelsen. Är man inte bekant med vare sig mangan eller animen börjar The Seven Deadly Sins ungefär så här:

En okänd ung kvinna faller ihop på ett golv inne på en pub. Pubens ägare bestämmer sig för att ta hand om den avsvimmade kvinnan tills hon vaknar. Det visar sig att den unga kvinnan heter Elizabeth och är kungarikets The Lioness prinsessa som har blivit av med sin tron. Kungariket har nu tagits över av The Holy Knights som styr landet med järnhand och Elizabeth ger sig ut i världen i hopp om att hitta The Seven Deadly Sins, en gäng med modiga riddare som har blivit utstötta. Elizabeth hoppas att riddarna kan hjälpa henne med att ta tillbaka sin tron och kungarike. Pubens ägare Meliodas, som ser yngre ut än vad han egentligen är, visar sig vara en av dem.

Efter en kort introduktion börjar spelets tutorial som visar de grundläggande sakerna. Det är samma gamla visa, fyrkant för en attack, trekant för en annan, tryck på två knappar samtidigt för att utföra en kombination. Det är inga komplicerade saker och det är väldigt lättillgängligt för den som nyligen har blivit introducerad för fightingspel.

Spelet har två lägen, ett berättelseläge där man följer händelserna som sker i animen och sedan ett duell-läge där man kan spela mot andra. I berättelseläget får vi tillgång till olika uppdrag och när vi har genomfört ett blir vi genast tilldelade ett nytt. Uppdragen varierar då ett gick ut på att besegra alla fiender inom en viss tid medan ett annat handlade om att samla ihop olika ingredienser (behöver jag ens nämna vilket kön som utförde vad?). Spelet går egentligen bara ut på att utföra dessa uppdrag och samla ihop så kallade skvaller-poäng som vi får efter varje strid. Dessa poäng ger oss mer information om var resten av medlemmarna i The Deadly Sins kan befinna sig.

Efter att ha spelat någon timme i berättelseläget känner jag hur repetitiv den här upplevelsen är och förminskandet av vissa kvinnliga karaktärer får mig att vilja stänga av spelet och aldrig starta det igen. Det är egentligen inget större fel med resten av spelet. Det är lättsamt att spela de olika karaktärerna och grisen Hawk är ju rätt rolig. Det krävs inte heller någon tidigare erfarenhet från andra fightingspel då man lätt kan utföra stordåd genom att endast spamma på de olika knapparna, men det är också här som det blir tråkigt, känslan av att man kan trycka på vad som helst och ändå vinna över alla som man möter.

I duell-läget spelar vi mot andra spelare. Till en början är alla utom två karaktärer låsta (Meliodas och grisen Hawk). Vi låser upp nya genom att spela igenom berättelsen och som tur går det relativt fort att låsa upp ett par nya karaktärer i början. Striderna är snabba och det är inga långa laddningstider, men inte ens här blir det roligt då striderna är ungefär som att spela mot en AI. Man bara trycker på något och känner hur ens entusiasm sakta försvinner ut i tomma intet.

Den sunkiga kvinnoporträtteringen blir också allt mer markant och det är inte ens något man försöker dölja i spelet när man placerar en av de kvinnliga karaktärerna ståendes på alla fyra med rumpan uppe i vädret. Eller när Elizabeth torkar av bordet och böjer sig fram och Meliodas står bakom och studerar henne noggrant som om hon vore ett djur på zoo.  

“Varför” är frågan som jag ställer mig hundra gånger om.

Varför?

Summan av kardemumman blir att The Seven Deadly Sins: Knights of Britannia försöker vara ett lättsamt fightingspel med charmiga karaktärer från animen. På de punkterna lyckas spelet, men dessvärre misslyckas på alla andra då det inte är mycket mer än så. Spelet har ingen logisk spelmekanik och ingen givande progression. Spelet saknar syfte helt enkelt. En tveksam porträttering av de kvinnliga karaktärerna hjälper inte heller till att förhöja spelupplevelsen, snarare tvärtom.

Det här spelet må inte vara min kopp te, men kan säkert vara för någon annan som kan förbise det ovanstående.

Betyg: 4 av 10