Alien: Evolved Edition & Rapture Protocol

I rymden hinner ingen höra dig skrika. Det känns som om det var igår jag recenserade Fria Ligans rollspel Alien, och nu är redan andra utgåvan ute. 

Jag har dels skämtat lite om att de bara ville sälja fler böcker och dels förutsatt att de skulle byta tärningssystem till systemet i Blade Runner, eftersom det känns smidigare. Jag blev både förvånad och lite besviken när jag insåg att det senare inte var fallet, även om jag förmodligen skulle  skämtat om att de ville sälja fler tärningar om det varit så, så är Alien: Evolved Edition faktiskt en riktigt prisvärd uppdatering.

Om ni vill kan ni med fördel läsa min recension av förra utgåvan här, här kommer jag recensera nyheterna och förändringarna. Som sagt kan du behålla dina gamla tärnings-set eftersom systemet förblir det samma, så var beredd på att slå stora nävar tärningar när din karaktär börjar bli stressad. Men här kommer vi till förändringen jag gillar allra mest. I förra utgåvan var mekaniken för stress och panik spelets största svaghet. Det är klart du ska kunna bli stressad och få panik i en fruktansvärd situation som de som många stackars karaktärer utsätts för i Alien, men när varje litet tärningsslag kan leda till en kedjereaktion där hela gänget får panik, tömmer sina magasin i väggen, attackerar varandra och faller ihop katatoniska – det blir lite löjligt till slut.

Den lilla förändringen är att de har introducerat ett nytt värde, resolve. Baserat på WITS och EMPATHY får du ett värde som mitigerar dina stress-slag och ger dig mer tid innan saker börjar gå helt uppåt väggarna. Den viktigaste skillnaden är dock att det nu finns två tabeller, en för stress och en helt annan för panik. När en av dina stresstärningar landar på en etta slår du på stresstabellen, där du kan få mindre reaktioner som skakningar eller paranoia. De hemskaste reaktionerna finns numera på den separata paniktabellen, som nu ligger i spelledarens händer, att bestämma när det är narrativt rimligt för spelarkaraktärerna att riskera panik-reaktioner. Detta är i mina ögon en enorm förbättring och gör det mycket lättare att hålla inlevelsen på topp i hemska skräck-scenarion. En bra panikscen som är välplacerad kan göra mycket, men en felplacerad panikscen kan göra skräcken till parodi.

Andra regelförändringar är att rustning nu ger ett fast skyddsvärde istället för tärningar som måste slå sexor för att rustningen ska vara till hjälp. De har tagit bort flera variablar vad det gäller att smyga, vilket är ytterligen en liten förändring, dock en som betyder mycket för att få mer flyt i spelandet, något som jag verkligen uppskattar.

Det finns även lite helt nya tillskott, såsom ett solo-läge och en life-path-generator. Om du är någon som tycker solo-rollspel är kul så ger detta otroligt mycket mervärde då det är som att du får ett helt nytt spel med på köpet. För mig är Life-Path mycket roligare, då jag älskar att få smaskiga detaljer om vem jag ska spela. Istället för att bestämma allt kan tärningen ge mig inriktning på min karriär, utseende, personliga drag, livsmål och ett föremål med sentimentalt värde. Dessa delar fanns i förra utgåvan också, men nu kan du även en tidiglivshändelse som präglat din personlighet, hemlöshet kan ha gjort dig till en överlevare, eller eller du kn ha präglats av religösa principer. Senare livserfarenheter som sjukdom, eller upptäckten av en farlighemlighet kan ha satt prägel på din vuxna tillvaro, och du kan även tilldelas trauman, skador men även positiva egenskaper. Allt detta tillsammans ger mig en god grund på att spinna en färgstark och detaljerad bakgrund. Ett annat intressant tillskott är att stridssystemet numera har bättre stöd för att spela med miniatyrer, vilket kan vara väldigt skoj för er där ute med välfyllda plånböcker.

Även layouten har fått sig ett lyft, och här känner jag mig lite dum eftersom jag hyllade förra utgåvan. Jag tyckte den var vacker och kändes premium men nu ser jag enorma förbättringar. Martin Grips konst är fortfarande stor del av vad som gör dessa spelböcker så vackra men nu har avsnitt och kapitel flyttats runt till att kännas mer logiska och det blir mycket lättare att hitta. Och störst av allt är nog de vita sidorna med svart text. Det låter enkelt men stilvalet i första utgåvan med svarta sidor och vit text kanske såg coolt ut och påminde om rymden, det blev ganska jobbigt för ögonen i längden. Den här boken är mycket lättare att läsa.

De har även tagit tillfället i akt att fylla ut loren med tillskott från de filmer som kommit mellan förra utgåvan och denna.

Så, trots att den här utgåvan kom ut så tätt inpå den första så måste jag faktiskt säga att, om du är en inbiten alien-spelare så är det här absolut en prisvärd uppdatering, den tacklar de problem jag hade med den förra och introducerar en del intressanta nya tillskott. Har du råd och gillar att plågas i rymden, spring och köp!

Rapture Protocol

Med den nya utgåvan kom också den första delen av deras nya cinematiska trilogi. Detta är ett fantastiskt spelläge med färdigskrivna karaktärer som kastas ut i en finslipad alien-berättelse som följer en treaktsstruktur som utan problem får ert äventyr att kännas precis som en av filmerna. Jag ska inte avslöja några spoilers här, men jag älskar hur karaktärerna är designade för att dynamiskt skapa spänning och konflikter – och som vanligt är Fria Ligans hand-outs helt fenomenala. Ett råd jag dock skulle ge är att inte lyssna på rådet boken ger – att vänta en stund med att ge spelarna sina första akt kort. Det skulle vara en spoiler att berätta varför men som skådespelare blir jag väldigt frustrerad när jag får reda på en intressant twist i min karaktär när jag redan spelat hen en stund, det får mig att känna att jag spelat hen fel fram till nu. Kanske kolla med dina spelare hur de vill göra.

Och här kommer grädden på moset, om ni verkligen vill ha en premium-upplevelse. Som jag nämnde tidigare så har Alien: Evolved Edition stöd för miniatyrer, och i samband med släppet av Rapture Protocol släppte de också ett paket med miniatyrer, specifikt för detta äventyr. Det kan ju verka påkostat såklart men det är något alldeles extra att det finns en miniatyr för just din karaktär, förutom en del fordon och monster. Dessa kan såklart återanvändas i andra äventyr så det är inte så oekonomiskt som det låter. Äventyret är såklart fantastiskt även utan dessa figurer men för er som gillar sånt och har råd så är det en fantastisk guldkant på upplevelsen, och det gör det verkligen värt det att ta tåget för att spela tillsammans snarare än digitalt.  Att få träffas fysiskt och leka med era små figurer som förr är verkligen en fin upplevelse i dessa tider. Era karaktärer må vara isolerade och utsatta i den kalla rymden, men det betyder inte att ni måste känna er så på riktigt. Håll skräcken i spelet och låt vänskapen blomstra i värmen.

Alien: Evolved Edition, Rapture Protocol och miniatyr-setet går att köpa direkt av Fria Ligan eller där rollspel säljs.

Vill ni ta del av mitt första försök att skriva och spelleda ett äventyr till denna utgåva, så finns vårt Gothconäventyr att lyssna på med hjälp av er favoritapp för poddar, eller spotify. Eller så kan du lyssna på dem här nedan.