Som jag lovade i min recension (som ni kan läsa här) ska jag snabbt skriva ned lite fler tankar nu när jag spelat färdigt Assassin’s Creed Odyssey. Jag gillar fortfarande spelet men jag måste erkänna att den starka glöden jag kände varade inte hela upplevelsen igenom. Jag svarade på en kommentar här att jag inte upplevt irritation vad det gäller XP-grinding och det var sant då. När jag var färdig med den episodvaserade familje-storyn blev cdet dock lite annorlunda. Jag var flera levlar för låg för att fortsätta med nästa steg och det blev tyvärr lite tråkigt att leta upp quests med hög nog level att komma ikapp. Så jag ber om ursäkt, lite grinding blev det till slut.
Det var också lite förbluffande hur mycket som fanns kvar att göra efter att jag spelat färdigt Kassandras personliga historia, den delen var för mig mycket mer intressant än allt annat i spelet. Kulten och myterna var inte helt ointressanta men när min personliga resa var färdig blev resten som en lite mödosam att-göra-lista. Återigen, jag gillar fortfarande spelet i helhet men den olympiska facklan började falna mot slutet. Vi får se om framtida DLC kan få igång någon slags ny gnista.
