Här kommer del två av mina upplevelser av Microsofts rekommenderade spel att testa min Xbox Series X med. Hur smakar framtiden? Har du missat del 1, läs den här. Jag dyker in direkt!

 

Madden NFL 21

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 1

Här är jag ute på djupt vatten, jag förstår ingenting alls. Jag menar, jag förstår att det är en sport och det tacklas men jag är inte rätt person att bedöma det här spelet men jag kan ju ge mina generella tankar. Spelet är snyggt och presenteras på ett kreativt sätt, det är kul att spelaren skapar en egen spelare med lite rollspelskänsla och det är intressant att strategin i sporten främjas så pass mycket, vilket folk som gillar amerikansk fotboll kommer att kunna uppskatta. Det är mer planering än faktisk matchtid, och när matchen väl är igång får vi möjligheten att hålla oss till planen eller improvisera om något går fel. Hade jag gillat sporten hade det här nog varit kul. Jag ser dock inte mycket som känns next-gen här, det är snyggt men inte revolutionerande.

 

Ori and the Will of the Wisps

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 2

Det här har ju redan recenserats, och om jag ska vara ärlig är det inte mycket nytt. Det är fortfarande ett vackert spel och nu kan vi spela det i full 4K med 120 bilder per sekund, om din TV klarar av det. Vackert blir lite vackrare helt enkelt.

 

Tetris Effect: Connected

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 3

Jajjemän, här sitter jag på min Xbox Series X och spelar Tetris. Inget konstigt med det. Det är samma gamla spel som jag spelade i min barndom, nu med helt onödiga grafiska effekter runtomkring. Det är snyggt och intressant men Tetris är Tetris. Visst finns det lite intressanta multiplayerfunktioner men i grund och botten är det samma sak som alltid, vilket i och för sig är så det borde vara. De smått psykedeliska grafiska effekterna blir mest distraherande vilket jag tror är poängen, då hela upplevelsen blir nästan meditativ, något som också stärks av musiken. Smidigt, snyggt men inget nytt.

 

The Touryst

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 4

Har du någonsin velat spela ett old-school Zelda-spel fast utan den episka fantasyhistorien? Inte jag heller, men av någon anledning blir The Touryst ändå charmigt. Grafiken är retro á la Minecraft, med tredimensionella pixlar vilket ger en intressant bro mellan 80-talsspel och nutiden. Det här känns som som ett gammalt Zelda-spel men istället för fantasy ska du här åka runt som turist på en paradisö och se på kulturella sevärdheter. Du kan lösa gåtor i gamla ruiner och förutom kontexten blir det nästan exakt som ett gammalt äventyrsspel. Det blir en intressant tankeställare om hur mycket gameplay gör för ett spel om du separerar det från den kontext du är van vid. Trots den fyrkantiga designen är det faktiskt väldigt snyggt, delvis för att det finns ett skärpedjup där saker långt ifrån din fokuspunkt blir suddiga. Det här är inte spel jag skulle valt själv men efter att ha provat måste jag erkänna att det är charmigt och avslappnande. Och snyggt, trots allt.

 

Yakuza: Like a Dragon

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 5

Vad är ens detta? Som min första upplevelse av en spelserie som jag trodde bara var GTA i Japan gjorde Yakuza: Like a Dragon det inte lätt för mig. Efter en introsekvens på sex timmar med bara korta mini-spel att hålla borta skärmsläckaren (det hjälpte inte ens, min handkontroll stängde av sig flera gånger för att den ansåg sig oanvänd) kom spelet mer eller mindre igång och min upplevelse är att det är en häxbrygd gjord av allt utvecklarna hittade i kylskåpet, bardisken och grannens garage. Vad är detta för genre? Ingen aning! Men det är inte tråkigt. Det är en melodramatisk, men ändå en skruvat rolig historia som både är full av klichéer och helt otippade överraskningsmoment. Ibland springer vi runt och spöar upp busar på gatorna, ibland är vi och handlar märkeskläder och ibland är vi ute och samlar pant. Men oftast ser vi på film (både som spelare och in-game. På riktigt, en av utmaningarna är att hålla sig vaken på bio). Jag vet inte om alla Yakuza-spel är såhär men det kändes mer som en TV-serie än ett TV-spel med bara lite paus då och då för att engagera mig med lite interaktion. Jag klagar inte ens, det är ganska kul, jag är bara förbryllad, vad händer ens? Men jaja, det här skulle ju vara en observering av hur spelet formar våra blickar på next-gen-möjligheterna och här tappar spelet tyvärr bollen lite, för den grafiska kvalitén är lika konsekvent som spelets genre. Ibland är spelet underbart vackert och ibland känns det som något från förrförra generationen när det kommer till upplösning på texturer och animation. Laddningstiderna är däremot väldigt korta så där får spelet lite next-gen-poäng. Trots alla klagomål måste jag erkänna att Yakuza: Like a Dragon är ett spektakel som måste beskådas, och karaktärerna är färgstarka nog att engagera – om du har tid. Det här går inte fort fram.

 

Watch Dogs: Legion

Nextgen-cocktail Xbox edition del 2 av 2 6

Ubisofts senaste del i deras Watch Dogs-serie äger rum i London vilket är lite extra kul för mig som har bott där och faktiskt kan känna igen mig. Jag ska som sagt inte göra en full recension utan fokusera på det tekniska men jag vill säga att deras gimmick att kunna rekrytera nästan vem som helst i spelvärlden och göra dem spelbara är en väldigt kul grej men med kostnaden att storyn blir mycket mindre personlig. Hjälteorganisationen DedSec blir helt besegrad av en okänd terrorist som dessutom lyckas beskylla dem för de hemska dåd som följde, och spelaren måste hjälpa till att bygga upp gruppen från grunden genom att rekrytera och utveckla nya medlemmar, alla med egna kunskaper och talanger, i kamp mot detta okända hot. Världen är imponerande detaljerad och som sagt baserad på en riktig stad så har du varit där kan du faktiskt känna igen dig. Men nu kommer vi till poängen. Jag fick äntligen se min eftertraktade Raytracing! Tro det eller ej, här får vi faktiskt ett smakprov på framtidens grafik med sjukt snygga reflektioner och skuggor. Det är såklart bara början, nu kommer fler och fler spel utvecklas med detta i åtanke och de kommer förhoppningsvis att bli bättre och bättre på det, men ta och titta på de här spegelbilderna. Jag ser mig själv i en krökt fönsterruta, i vattenpölar och i lacken på en bil, min reflektion kröks och böjs naturligt efter objektets yta och detta kanske kan verka som en petitess för någon som inte bryr sig lika mycket om grafik som jag gör men jag står fast vid att verklighetstrogna reflektioner kommer att gå långt för att hjälpa hjärnan att acceptera vad vi ser som verkligheten och vår inlevelse i spelvärldarna blir starkare och starkare. Jag började bli orolig att vi skulle vänta länge på att få se ordentlig next-gen-grafik när Assassin’s Creed: Valhalla skippade raytracing och Cyberpunk 2077 skjuter på sin glans till första kvartalet 2021 (i bästa fall), men Watch Dogs: Legion som knappt varit en blipp på min radar dyker upp och ger mig både ögongodis och hopp för framtiden.

 

Har du just köpt en av de nya konsolerna och vill skåda vilka frukter framtiden kommer bringa så föreslår jag att du börjar med Watch Dogs: Legion. Inte det roligaste spelet på min lista eller ens det snyggaste i sin helhet, Assassin’s Creed må sakna Raytracing men designen kan faktiskt betyda mycket, men här får du just de saker som mest märkbart kommer skilja förra generationen med den kommande. Skål för ett blankare 2021 med massor av snygga skuggor och spegelbilder!

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here