Det är lika jobbigt varje gång. Man kan känna kallsvetten rinna innanför kragen på en hela tiden, det ligger en tyngd på ens axlar. Det värker i fingrarna. Det är tusen tankar som tyngs i huvudet, man väger för och nackdelar frenetiskt i jakten på att få det rätta svaret. Man önskar man bara kunde skippa detta val, återkomma senare när man känner sig mer säker men det läggs på en så tidigt att man inte vet vad man ska göra. Innan internet kunde man inte konsultera andra, fråga deras åsikt och kolla på statistiken utan man satt där. Livets tyngsta val framför en. Man har gjort det så många gånger förr med olika alternativ men det blir inte lättare. Vilken starter vill du ha i början på din Pokémonresa?

Sju regioner. Tjugoen val. Det är aldrig lätt, särskilt inte när spelet är helt nytt! Man vet ingenting. Absolut ingenting! Inget om din nya kompanjon förutom vilken typ den är. Vet inte vilket det första gymmet kommer vara, men det finns en sak man vet. Lika säkert som att julen kommer en gång om året så vet man en sak. Din rival kommer vara ”schysst” genom att låta dig välja först, sen tar de den typ som den du valt är svag mot och direkt efter. ”Jag utmanar dig!” Haha. Nej. Gå hem. Mitt val är inte lätt, rivalen gör det ju inte precis lättare med vetskapen att vi ska slåss direkt efter. Det är så svåååååårt!

Vissa väljer efter favorit typ, de har valt eld varje gång så det kommer de fortsätta med. Andra har läst på i förväg och vet exakt vilken de vill ha. Sen har vi såna som mig, som trots att det är femtionde gången man väljer från samma spel så är det ett svårt val. För man ska spendera resten av spelet med sin nya vän. Och nej, jag är inte en sån rövhatt att jag väljer en Pokémon och sen lägger undan den för att jag vill ha de bättre som finns i spelet. Väljer jag Rowlet ska den vara med mig hela spelet. HELA spelet. Inte tills jag hittar något bättre.

Ibland är valen lite lättare. Jag visste direkt när jag spelade Pokémon FireRed att jag skulle välja Bulbasaur, hade ingen större motivering än att jag ansåg att Bulbasaur var bäst. När man också visste vilken sorts typ av Pokémon första gymmet på resan använde blev det också enklare. Särskilt med tanke på hur många nya Pokémon man fångade på en gång för att det var en ny region, att ha en säker starter var lösningen. Då kunde man fånga allt men ändå lita på att man slog första gymmet innan man började sortera ut vad man fångat.

Men det kanske är så här livet måste se ut. Det måste finnas svårare val tillsammans med de lättare. Vissa val jag behövt göra har känts lätta i jämförelse med andra, allt från gymnasieval till om man ska swipea höger eller vänster. Ibland behöver det kanske vara lite svårt, man måste väga alternativen. Och ibland känns det så självklart, som att det inte finns något annat val. Men det finns val. Man måste se dessa val, överväga de noga, rannsaka sig själv och bestämma sig. Väljer man fel i ett spel kan man alltid starta om. Det kan man inte göra i verkligheten.

Se varje val som pokébollar. Sitt med svetten rinnandes längst nacken, hjärtat bultande och en tyngd på axlarna. Gör det varje gång. På detta vis undviker du göra dumma val som du inte tänkt igenom. Och har du vägt alla alternativ, du har suttit med darrande fingrar i nästan en halvtimme och känt svetten rinna ner längst ryggraden. Då får man gå på känsla. Inget val ska vara för lätt.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here